Nyheten kom som en blixt från en klar himmel. Måndagen den 31 maj vid lunchtid hade den tyske förbundspresidenten kallat till en presskonferens. Till de närvarade journalisternas stora häpnad bestod var det enda meddelandet att Hörst Köhler avgår.

Som motivation uppgav han att det saknas respekt inför hans ämbete och person.
Nyheten bakom nyheten om hans helt överraskande beslut är tydligen ett djupt missnöje med mediernas och politikens kritik mot hans offentliga utspel och ställningstaganden.

I särskild fokus står då främst en omstridd intervju som publicerades häromveckan i  samband med en visit i Afghanistan. I ett samtal med radiokanalen Deutschlandfunk ansåg Horst Köhler att Tyskland som exportberoende nation även måste räkna med att i ett nödläge använda militärt våld för att tillvarata sina intressen.

Som exempel nämnde han ”fria handelsvägar” samt att det gäller att ”förhindra regionala instabiliteter med negativa konsekvenser för tysk sysselsättning och inkomster”.

I medierna tolkades hans utspel som om Horst Köhler skulle uttala sig för en ekonomiskt motiverad krigföring.

SPD, De gröna och Linkspartei krävde ett klarläggande av förbundspresidenten och talade om ett ”märkligt” debattinlägg. Men inte bara inom oppositionen utan även talesmän för regeringspartierna yttrade besvikelse över hans ”missvisande formuleringar”.

Preciseringen som han sedan lät förkunna genom sin presstalesman bestod i rättelsen att han hade syftat på ”Atalanta-missionen” vid Afrikas horn, där även tyska marinen deltar i att bekämpa piratattacker mot handelsfartyg.

Men skadan gick tydligen inte att reparera. Horst Köhler visade sig djupt kränkt genom det offentligt publicerade intrycket att han möjligen kunde var för militära operationer utanför de ramar som tillåts av den tyska författningen.   

SPD-ordföranden Sigmar Gabriel beklagar i ett pressmeddelande förbundspresidentens steg. Oavsett en del olika värderingar i dagspolitiska frågor uppskattar han ändå Horst Köhlers ämbetsutövning samt hans personlighet.

Joachim Kasten

”Sjörövarstaten Israels” attack mot biståndskonvojen på väg mot Gaza på måndagen diskuteras och upprör också här i Madrid, skriver riksdagsledamot Erkki Tuomioja i sin blogg på tisdagen från de nationella parlamentens Europautskottsmöten (COSAC) i Spanien.
”Ansvariga för det skedda är också de kretsar som stillatigande accepterar Israels politik och olagliga metoder. Vad man omedelbart borde göra är att häva blockaden mot Gaza och därmed i någon mån underlätta livet för de palestinier som där bor i världens största öppna fängelse”, skriver Tuomioja.

Långt innan Lehman-katastrofen och den aktuella euro-krisen varnade den tyske ex-kanslern Helmut Schmidt för allvarliga konsekvenser med en oreglerad finansmarknad. Som politiker, publicist eller utgivare av veckotidningen Die Zeit har han däremot aldrig varit någon insider i bankvärlden.

Värderingar går tydligen i arv eller finns i generna. Den slutsatsen drar man i alla fall efter att ha läst dottern Susanne Schmidts bok ”Marknad utan moral”*.
Hennes far var fortfarande kansler när hon 1979 tackade ja till att jobba för Deutsche Bank i Europas finanscentrum London City. En planerad fyra-årsperiod blev ett helt yrkesliv med tjugo år i ledande funktion för internationella bankbolag och tio år som programledare för ekonomikanalen Bloomberg TV.
Hennes bok är en redovisning av den internationella finanselitens misslyckande.
Den bygger på insideinformationer om branschaktörernas mentalitet samt genuina erfarenheter av de strukturella villkoren som tillät kasinoliknande miljon- och miljardsatsningar.
”Money makes the world go round”, sjunger Liza Minnelli, fast i verkligheten var det suget efter pengar som nästan sänkte världen i kaos.

De finlandssvenska socialdemokraternas och Svenska folkpartiets syn kolliderar i frågan om hur  public serviceverksamheten skall finansieras.

I ett pressmeddelande på söndagen protesterar  Svenska folkpartiets partisekreterare Johan Johansson över FSD:s linje i YLE-frågan, som diskuterades på den socialdemokratiska partikongressen i Joensuu, och där FSD slog fast att det inte är de finlandssvenska fonderna som skall finansiera public serviceverksamheten.

Två FSD:are, Risto Laakkonen, Helsingfors och Nils Påhls, Vörå kallades på lördagen till hedersmedlemmar i SDP. Påhls var förhindrad att delta i högtidligheten, men Laakkonen hade kommit till Joensuu:
- För en gammal arbetargosse är det här naturligtvis en stor händelse, sade han.
Lite vägkost gav han också partiet.
- När vi kräver social jämlikhet måste vi kunna konkretisera våra krav i varje situation.

Risto Laakkonen kan också själv exemplifiera:
- Idag ser vi tydligt hur otroligt mycket vi har att göra när det t.ex. gäller social- och hälsovården. Försämringarna i hälsovården upplevs tydligt av vanligt folk. Som oppositionsparti måste SDP ständigt påminna om detta.