“Den finländska arbetsgivarchefen Sakari Tamminen har nyligen klagat över att en liten grupp människor kan äventyra en hel ekonomi. Å, tänkte jag, han talar om de internationella bankirerna!  Eller kanske han har drabbats av samvetskval över hur girighetens kultur i hans egen krets, med liberalisering och avreglering har inneburit att tusentals människor har förlorat sina jobb, och det är meningen att de ändå skall betala för krisen?  Men sedan gick det upp för mig att han talar om de finländska hamnarbetarna!
 Hur understår han sig att säga något sådant!  Den frågan ställer Stuart Howard, Internationella transportarbetarfederationen.

Timo Räty, AKT.

- Tyvärr fick vi inget stöd av statsmakten för våra krav. Vi fick inget stöd från regeringens sida utan fick höra om hur exporten måste tryggas och strejkrätten begränsas.

- Arbetsgivarnas och regeringens ståndpunkt ökar motsättningarna i samhället.

“Det räcker inte med att vi har en god hälsovård - vi måste också satsa på socialvården. Nu ligger tyngdpunkten på hälsovården. Många kommuner har gemensam social- och hälsovård. När sedan räkningen kommer från centralsjukhusen sparar man ofta i socialvården. Men hälso- och socialvården får inte stå i ett motsatsförhållande - det är sektorer som bör stödja varandra“, säger Tiina Johansson, rehabiliteringschef på Centralförbundet för mental hälsa.  “I mitt arbete ser jag vilka konsekvenserna är för människor då skyddsnätet brister”, säger hon.

– Det förekommer inget lurendrejeri i språktesterna. Vi kommer inte att påstå att otestade personer kan svenska, säger utvecklingschefen Teemu Eriksson vid Finansministeriet om Svenska Yles avslöjande att bara en del tjänstemän i Uleåborg har fått sina muntliga svenskkunskaper testade jämfört med alla tjänstemän i Vasa.
Teemu Eriksson säger att avsikten aldrig har varit att testa alla tjänstemän vid de statliga regionförvaltningsmyndigheterna i Vasa, Karleby och Uleåborg.

– Enligt våra direktiv skulle bara de som ansågs behöva svenska testas. Dessutom har vi bara testat dem som antogs kunna svenska. Det är ingen vits att testa personer som uppger att de inte kan språket, säger Eriksson.
Eriksson säger att Vasa har bättre språkliga resurser men att aspekten med likhet inför lagen spelar in i avgörandet om Karleby.

Karlebysvenskar mot Uleåborgssvenskar

– Arbetsgruppen vid Finansministeriet måste ta ställning till vad som väger tyngre: Är det viktigare att vi ordnar servicen på ett sätt som språklagen förutsätter, eller har vi en tävling om vem som är duktigast på svenska, säger Teemu Eriksson.

Tänker du nu på Uleåborgssvenskarna i förhållande till Karlebysvenskarna?
– Ja, det handlar om att folk ska vara lika inför lagen.

Enligt Eriksson kommer de två grundlagsexperterna Kaarlo Tuori och Olli Mäenpää som på fredagen ska ge sina juridiska utlåtanden i regionindelningstvisten att spela en avgörande roll för slutresultatet i bataljen om Karleby. Den politiska striden handlar om Mellersta Österbotten ska fortsätta sortera under regionförvaltningsmyndigheterna i Vasa eller om Uleåborg ska bli centralort för landskapet.

Kaj Suomela, direktör för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten och medlem i den arbetsgrupp där Eriksson är ordförande, tycker att det är märkligt att alla Uleåborgstjänstemän, i motsats till personalen i Vasa, inte genomgått test som avslöjar om de kan tala svenska.

– De muntliga färdigheterna är avgörande. Jobbar du på en myndighet och ska betjäna medborgare, kan du be om hjälp att översätta ett brev eller skriftligt beslut. Men tar folk muntligen kontakt till dig på svenska gäller det att genast kunna tala själv, säger Suomela.

SPT/Maria Gestrin-Hagner

Handlingsprogrammet kommer att behandla Finlands nationalspråk, dvs. svenskans och finskans ställning i samhället. Under mötet lyfte ordförande Ahtisaari speciellt upp behovet av konkreta åtgärder som förstärker svenskans ställning.

Styrgruppen efterlyser en proaktiv språkpolitik i Finland med en klarare arbetsbeskrivning för och övervakning av att myndigheterna fullföljer lagstiftningen. Myndigheterna bör kontinuerligt följa upp och utvärdera hur deras verksamhet främjar användningen av båda nationalspråken.

- Vissa av åtgärderna vi diskuterade är enkla och konkreta. Med en systematisk organisering av kundservicen, där kartotek på de anställdas språkkunskaper görs upp, kan vi förbättra medborgarnas rätt att få service på sitt modersmål, säger Folktingets ordförande Anna-Maja Henriksson.

Styrgruppen diskuterade också möjligheterna för och konsekvenserna av att inrätta en språkombudsmannafunktion och tankarna kring behovet av nya förvaltningslösningar som på ett bättre sätt tillgodoser de samhälleliga behov som båda språkgrupperna har i regioner där de utgör en liten minoritet.

Under sommaren fortsätter styrgruppen de interna diskussionerna för att vid sitt nästa möte slå fast innehållet i handlingsprogrammet som beräknas vara färdigt vid årsskiftet.