Egypten - varthän efter valet?
I det egyptiska parlamentsvalet återstår en valomgång nästa vecka i en del av landet och valet till senaten senare i januari, men redan nu är bilden klar: de islamistiska partierna, Muslimska brödernas Frihets- och rättfärdighetsparti och det salafitiska Nurpartiet har fått sammanlagt 65 procent av rösterna.
Även om Muslimska bröderna (MB) blir det största partiet i parlamentet med omkring 40 procent av rösterna de hittills fått behöver de politiska partners för att bilda en majoritetsregering.
De har låtit förstå att de föredrar en sekulär partner framom det salafitiska partiet som står för en extrem islamism, medan MB intar en mera pragmatisk linje. MB kommer att ha ett betydande inflytande vid utformningen av den nya konstitutionen.
MB var den drivande kraften i kampanjen för att hålla valet fortast möjligt och inte vänta tills den nya konstitutionen har antagits. MB visste att snara val skulle gynna dem eftersom deras parti var det bäst organiserade och därför inte var, som de övriga partierna, i behov av en väntetid för att organisera sig inför valet. Med armens stöd blev MB:s förslag om snara val antaget och det anses ha bidragit till deras stora valframgång.
Som islamistisk rörelse har MB betraktats som en faktor som siktar på att ge Egypten en regim som baserar sig på islams religiösa sharialagar.
Hosni Mubarak, som betraktade MB som ett hot mot sin regim, hade ett intresse att utmåla denna rörelse i möjligast extrema färger. Också i USA, Europa och i Israel betraktas MB som en antidemokratisk rörelse med religiösa ambitioner i islamistisk anda.
Vilket är denna rörelses sanna ansikte? I själva verket är MB moderatare än den profil som dess egyptiska och utländska motståndare strävar att ge åt rörelsen, säger dr Muhammed Al-Atawneh, en arabisk islamforskare i Israel.
Detta kommer bl.a. till uttryck i dess ideologiska valplattform som rörelsen publicerade år 2007 för dess Frihets- och rättfärdighetsparti. I detta dokument framhålls att den islamiska sharialagen utgör den auktoritativa källan för partiet., men sharian ges en elastisk tolkning som gör det möjligt för partiet att omfatta principer som överensstämmer med demokratins anda.
I dokumentet sägs bl.a. att demokratiska ideal bör tillämpas både på den politiska arenan, av staten och av individer i deras beteende. På ett elegant sätt likställs demokratin med den islamiska shurans principer och sålunda ges demokratin legitimitet.
Avtal som gjorts med andra länder bör respekteras, förutsatt att parterna uppfyller deras avtalsförpliktelser. Detta kan kanske lugna Israels bekymmer om den nya regimens inställning till fredsavtalet mellan de båda länderna.
MB gjorde inför höstens val ändringar i 2007 års dokument. Kvinnans likställdhet gavs en starkare betoning. Ulamas eller det Suprema religiösa rådets bindande befogenheter beträffande den politiska regimen ströks från dokumentet och rådet gavs bara en rådgivande roll. Klausulen som kräver att regeringens i dess turistpolitik beaktar islams principer och värden ersattes med en deklaration som betonar turismens betydelse för Egyptens ekonomi.
Det är möjligt att dessa inför valen gjorda reformer i MB:s dokument var endast taktiska steg för att attrahera sekulära väljare att rösta för partiet.
Dr Al-Atawneh anser dock att MB:s dokument och de gjorda ändringarna vittnar om partiets pragmatism. Den israeliska egyptenforskaren, dr Mira Zoref, är av samma åsikt. Hon anser att det servicenätverk, som MB under årens lopp upprättat, på välfärdens och undervisningens område för landets stora mycket fattiga skikt, vars behov regeringen ignorerat, är också ett uttryck för partiets pragmatism och realpolitiska medvetande.
Frukterna av detta fick partiet nu skörda i Egyptens första fria val. Angående pragmatismen hänvisar hon till en av dess ledare, Essam Erian, som sade nyligen "att dispyter om tolkningen av koranen inte är det som Egypten behöver nu utan en förbättrad ekonomi som skapar sysselsättning och uppmuntrar investeringar."
Ekonomin och armens roll
Landets ekonomi närmar sig ett katastrofalt tillstånd som bl.a. kräver stora kapitalströmmar genom internationella lån och investeringar och en återupplivad turism som har dalat brant sen revolutionen började.
Ett fatalt misstag begicks då Egypten med armeledningens stöd avvisade utländska låneerbjudanden.
Armen, som sen Mubaraks fall styr landet, har efter en positiv insats under revolutionens första skede, tagit steg som undergrävt folkets förtroende för armen som en neutral och stabiliserande faktor.
Främst gäller det armebefälets försök att påverka konstitutionens utformning för att bevara sina vidsträckta maktpositioner i den nya regimen.
Nu visar armechefen, general Tantawi, tecken på att retirera från detta initiativ, men det är oklart om detta är bara ett taktiskt steg för att lugna folkets vreda reaktioner som lett till krav om en snabb maktöverföring till det nya parlamentet.
Islamistiska valframgångar i Nordafrika
Vid valen nyligen i Tunisien och Marocko hade islamistiska partier där också märkbara framgångar. Situationen i dessa länder är dock i många avseende annorlunda än i Egypten. Därför kan paralleller inte dras.
Däremot kommer islamisternas valframgång i Egypten och speciellt deras roll som regeringsparti troligen att inverka på islamisternas ställning i andra arabländer med tanke på Egyptens dominerande roll i arabvärlden, anser Al-Atawneh.
Semy Kahan
