PDFSkriv utSkicka sidan

FSD inledde valrörelsen i Kvarnträsk

kvarntrskNu inleder de finlandssvenska socialdemokraterna valkampanjen inför riksdagsvalet nästa år. På måndag - tisdag möttes bland andra representanter för både den politiska och fackliga socialdemokratin i Kvarnträsk i Raseborg (några av deltagarna på bilden) för att bl.a. diskutera valstrategier och valteman. På plats fanns också tre av FSD:s för tillfället uppställda riksdagskandidater.
Det är ekonomin och sysselsättningen som i främsta hand kommer att prägla valrörelsen nu, konstaterade man.

De tre riksdagskandidaterna Maarit Feldt-Ranta i Raseborg, Mikael Hiltunen i Åboland och Steven Frostdahl i Österbotten deltog i mötet som årligen arrangeras för aktuella diskussioner mellan aktivister i Arbetarnas bildningsförbund, FFC, FSD och Arbetarbladet.

Nu kretsade diskussionerna främst kring hur fackföreningsrörelsen och de finlandssvenska socialdemokraterna bäst kan samarbeta inför riksdagsvalet nästa år. Det samarbetet blir centalt för att man skall lyckas - målet är ju att återta ställningen som största parti, men det kräver hårt valarbete.

De stora valfrågorna kommer sannolikt att gälla ekonomin och sysselsättningen, men också skattepolitiken och invandrarpolitiken blir viktiga i valrörelsen.

- Det är skäl för socialdemokraterna att inte gå ut i den här kampanjen med fagra löften - vårt valprogram måste vara realistiskt, var en av utgångspunkterna.

Men att just “gå ut” - till de vanliga människorna, bl.a. till arbetsplatserna, var en annan av de viktiga målsättningar som slogs fast.

På bilden ser vi Nils-Johan Englund, ordförande för FSUD, Christian Bäcklund, Team, Steven Frostdahl, riksdagskandidat, Anita Spring, FFC och Tage Sundman, Metall. (Foto: Stefan Sjöberg).

 

 

Lägg till kommentar


nyheter | i korthet

  • 1
  • 2
  • 3

nyheter | i tiden

Tyskland: Kohandel med atombolagen?

Än så länge har två europeiska länder beslutat att på sikt stänga sina kärnkraftsverk. I den svenska folkomröstningen 1980 vann linje 2 med löftet om en ”förnuftig avveckling”. Tjugo år senare enades den röd-gröna regeringen i Tyskland och landets energibolag om en så kallad atomkonsensus. Avtalet samt 2002 års lagstiftning innebar ett regelverk med produktionsmängder och maximala driftstider för de sjutton tyska kärnkraftsverken. Den sista reaktorn måste stängas cirka 2022.

Ödet för den svenska förnuftslinjen är bekant. Den moderatledda Reinfeldt-regeringen bekräftade senast i juni att man kan tänka sig att ersätta gamla aggregat med nya. Även Tyskland har för närvarande en snarast atomkraftsvänlig koalition. Läs mer