Jyrki Lohi (sd) till höger, Sanna Perkiö (saml) och Turo Eklund från Helsingfors Energi diskuterade energibesparingsmetoder i Skomakarböle.
Jämna värmeslösande hus med marken och bygg nya!
Hur skall man åstadkomma besparingar i förbrukningen av energi? Jo, det effektivaste sättet vore, att i stadsmiljön finna de mest värmeslösande fastigheterna, riva ner dem, och i stället bygga sådana hus där man tagit i bruk lösningar som spar energi. Då har man t.ex. gått in för tredubbla fönster, tillräckligt tjocka och välisolerade väggar, fjärrvärme, och genomförda rörreparationer.
Detta framkom under en energipolitisk afton som ordnats av den lokala stadsdelsföreningen i Skomakarböle servicecentral i nordöstra Helsingfors den 21.3.
I diskussionen deltog socialdemokraten, rektor Jyrki Lohi, som nu sitter med i styrelsen för samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster, och hade ryckt in i stället för riksdagsvalskandidaten Thomas Wallgren som hade fått plötsligt förhinder. Med var också riksdagsledamoten, teknologie doktorn Sanna Perkiö från Samlingspartiet, som kandiderar i det kommande riksdagsvalet. Stadens ämbetsmän representerades av Turo Eklund, som är chef för värmeförsäljningen på Helsingfors Energi.
Turo Eklund berättade att man i Lahtis redan med framgång prövat på metoden att ersätta ett hus som läckte mycket värme, med ett nybyggt hus som blev betydligt energisnålare. Samma koncept skall provas i Jakobacka i H:fors, där det finns gott om hyreshus från 60-talet som skulle bli väldigt dyra att renovera så, att energiförbrukningen skulle minska.
Medelförbrukningen av värmeenergi har fåtts att sjunka från 65 kilowattimmar (kWh) per bostadskubikmeter (bm3) till 40 kWh per bm3, under de senaste 20 åren. Målet är att uppnå 35 kWh per bm3. Bostadshusen från -50, -60,-70, och -80 talen förbrukar mycket energi. Med byggnadsrenoveringar får man energieffektiviteten att stiga, men trots det kan det förekomma stora skillnader i energiåtgången mellan två hus som är i samma ålder, och i samma skick.
Ett stort problem med husrenoveringarna är bristen på kunnig arbetskraft. Energireparationer kräver god erfarenhet och kunskap av dem som utför arbetena. Importerad arbetskraft är inte alla gånger att lita på i sådana arbeten, konstaterade Turo Eklund.
Jyrki Lohi konstaterade i sitt inlägg, att man i Helsingfors ställt som mål att man fram till år 2020 skall minska utsläppen av koldioxid med 20 procent, och öka förbrukningen av förnybar energi med 20 procent. Det är den sk. 20-20-20 principen. Vid förbränningen av stenkol kan man blanda trä i bränslet upp till en andel om 10 procent. Mer tillåter inte förbränningsprocessen.
Men Helsingfors Energi producerar sin energi synnerligen effektivt. Man får ut 90 procent av energivärdet på det bränsle som används.Vid produktionen av el uppstår en massa spillvärme. Den används till fjärrvärme. Denna idé har Jyrki Lohi utnyttjat i en motion i Helsingfors stadsfullmäktige. Den går ut på att man från kärnkraftverket i Lovisa skulle dra en värmeledning till Helsingfors, och på så vis utnyttja verkets spillvärme till uppvärmning av bostadsfastigheter i staden.
Sanna Perkiö understödde idén i Jyrki Lohis motion. Hon befarade att normerna för byggandet av energisnåla hus kan i riksdagen leda till likadana tvister som förekommit med centerpartiet i bestämmelserna om hanteringen av avloppsvatten i glesbygden. Det ställs i framtiden allt större krav på kvaliteten i byggnadsarbeten. Beställaren av sådana arbeten kommer att få en starkare ställning, ansåg Perkiö.
