PDFSkriv utSkicka sidan

Barnen och klimatförändringen

 

Kpenhamn
Arbetarrörelsens Barnorganisation i Norden (ABN) kallade samman 19 unga örnar i åldern 9-13 år och 9 ledare till Köpenhamn i mitten av december i anslutning till FN:s klimatmöte för att diskutera klimatförändringen ur barnens synvinkel.

Unga Örnars Centralförbund representerades av Nora Söderlund (9 år) och Victor Suhonen (12 år) från Svenska Örndistriktet samt tolvåringarna Pauli Matilainen och Tuomas Rantanen från Pirkanmaan kotkapiiri. Som ledare deltog Maria Lundell och Monica Storrank från SÖ.

Under vår första dag i Köpenhamn klämde vi oss in i en smockfull metro och fick lite känning av hur det kan kännas i Tokio-metron. Metron passerade kongresscentret i Bella Center - sätet för FNs klimatmöte, vilket förklarade folkmassorna.  
Målet för resan var Vestamager naturcenter något utanför staden . Vi bekantade oss med utställningen Balancekunst, som riktade sig till barn och berättade om balansen i naturen. Till slut testade vi kunskaperna på en GPS-orientering i omgivningen. Naturen och packningsinstruktionerna var verkligen inte i balans, för fälten var täckta med rikligt av rådjursavföring, vattenpölar och gyttja. Gummistövlar hade varit susen. Men det besvärade inte barnen när de letade efter kontrollerna med hjälp av ny teknik.

Tillbaka på lägergården indelades vi i fyra grupper för att fundera på olika teman. En grupp funderade på vad var och en kan göra för att motarbeta klimatförändringen och en annan grupp funderade på samma sak ur organisationernas synvinkel. Den tredje gruppen funderade på vad politikerna bör göra och den fjärde förberedde ett uttalande.

Kvällen avslutades på teater, vi skulle se pjäsen ’Ud i Kulden’, en dansk version av finnarna Leea och Klaus Klemolas pjäs ’Kohti kylmyyttä’. Här gick nog klimativrandet något för långt, barnen hängde inte med i språket och de absurda scenerna verkade roande men också förbryllande. Ledarna förstod verkligen inte syftet med att se denna pjäs. Det verkade som om man låtit namnet styra utan att bekanta sig med innehållet.
På teatern träffade vi en i Danmark bosatt finländare, som berättade att pjäsen i recensionerna rankats som årets sämsta pjäs. Pjäsen skulle visas till slutet av januari, men den lades ner redan kvällen efter vårt besök, en vecka efter premiären.

På lördag promenerade gruppen in till centrum och bekantade sig med scouternas klimatläger på Höjbron plats. Utanför parlamenthuset Christiansborg samlades tiotusenstals mänskor för stordemonstrationen. Den inleddes med ett timslångt öppnande, talen blev till största delen ouppfattade, men det var intressant att följa med de  grupperingarnas utstyrsel samt ta del av den fina stämningen i folkmassan. Då rutten för demonstrationståget drog förbi inkvarteringen följde örnarna demonstrationståget i smågrupper 'hemåt'. Inför örnarnas ögon gick allt lugnt till. Förundringen var stor när Örnförbundets viceordförande Lea Väänänen hörde av sig och undrade hur vi har det när nyheterna berättar om oroligheter i anslutning till demonstrationerna. Denna gång uteblev de egna erfarenheterna av kravaller. 

Av politikerna fordrar barnen, att de skall se till att företagen inte kan smita undan miljövänliga åtgärder genom att betala.

Som avslutning på dagen slutförde grupperna sina uppgifter. Och se, den sista kvällen hade språkmurarna äntligen rasat och blyghetens istäcke  smält och örnarna tillbringade kvällen i bästa samförstånd, medan ledarna tog det lugnt och vilade.
Örnarnas klimatmöte avslutades på Christiansborg. Efter rundvandring presenterade barnen resultaten av sina grupparbeten för de danska socialdemokraternas miljöansvariga, lagtingsledamoten Mette Gjerskov.
Barnen konstaterade bl.a. att de kan sträva till att cykla mer och prioritera allmänna kommunikationsmedel framom bensindrivna fordon. Andra åtgärder är föredra ekologiskt odlad och närpoducerad mat. Sorteringen av avfall skall stödas och utvecklas. Det hade inte undgått örnarna att avfallssorteringen i Danmark ännu trampar i barnskorna jämfört med de övriga nordiska länderna.  

Av örnorganisationen förväntar sig barnen att miljövänlighet poängteras både i ord och handlingar. Alla kan spara energi med att byta ut glödlamporna mot energisparlampor och inte låta lamporna lysa i onödan. Av politikerna fordrar barnen, att de skall se till att företagen inte kan smita undan miljövänliga åtgärder genom att betala. Man skall uppmuntra till återanvändning och föredra förnyelsebara energikällor.  Mänskorna skall också belönas för att de väljer miljövänliga alternativ. Mette tackade barnen för de kloka förslagen och påminde om att de rika länderna måste handla nu, för det är de fattiga ländernas invånare som lider mest av klimatförändringen.

De finländska deltagarna var nöjda med mötet, det har varit en ära att representera Finland. Nora var också glad över att hon hade fått nya bekanta. Victor märkte att under dagarna blev det lättare att förstå norska och danska och han kunde tidvis vara tolk åt de finskspråkiga. Tuomas tyckte om att följa med demonstrationen och Pauli var nöjd över att barnen delade hans åsikt om att antalet kor måste minskas för att minska metanbelastningen på miljön och den togs med i grupparbetets redovisning. Alla barn fattade tycke för smörgåsarna med påläggschoklad eller sylt.

Ledarna var glada över att det ordnats ett dylikt möte för barnen och att man lyssnade på deras åsikter. Maria konstaterade att programmet var ganska tufft, långa dagar med mycket utevistelser och vägkosten var inte den bästa då barnen föredrog de mindre sunda påläggsalternativen. Enligt  Monica var det trevligt att följa med hur barnen knöt kontakter samt att på returflyget jämföra sina egen lugna möteserfarenhet med tidningarnas beskrivningar över oroligheterna. I en stor stad ryms det både ett och annat och som tur var de finländska erfarenheterna positiva.

Monika Storrank

 

 

Lägg till kommentar


nyheter | i korthet

  • 1
  • 2
  • 3

nyheter | i tiden

Möte i Bali till tigrarnas undsättning

photo_119_20080825Det finns idag tretton länder där vilda tigrar lever. På Bali, Indonesien ordnades ett möte där dessa länder samlades för att lägga grunden för tigermötet som ska ordnas i St. Petersburg i september i år.  Målet med mötet i Ryssland vore en global plan för att dubbla antalet tigrar i naturen innan år 2022, som är tigerns år enligt den kinesiska kalendern. Idag finns det ungefär 3,200 tigrar, och av de ursprungliga nio underarterna finns det enbart sex kvar.

Läs mer