Min lön skulle enbart ha täckt kostnaden för en barnsköterska så jag bestämde mig att bli hemmapappa, säger Yiannis. Hans fru har fast anställning.
Krisen bortom det grekiska valet
Riksdagsvalet i Grekland är det senaste försöket att bilda en regering i ett land som befinner sig i ett kaotiskt läge. Pengarna i statskassan håller på att ta slut och medborgarna vill ha en kvick förändring på en allt mer dyster situation – en vardag som präglas av stora ekonomiska svårigheter och nya former av extremism. Grekland pressas från alla håll för att stanna i euroområdet och hålla sig till de överenskomna åtstramningspaketen.
Mikael Kanerva rapporterar från ett besök i Grekland.
Likt många anser Yiannis Kalopisis, en 37-årig biolog som studerat i både England och Sverige, att krisen inte enbart är ett grekiskt problem utan utgör en del av större seismiska vågor i världsekonomin. Han berättar att han kommer från en vänsterbakgrund men gillar varken ledaren för vänsterpartiet Syriza, Alexis Tsipras, eller högerpartiet Ny Demokratis Antonis Samaras.
– De är mycket små och de ljuger. De säger saker som de inte kommer att göra. Det sägs att i Grekland röstar man på den som ljuger minst, inte på den som säger flest sanningar, säger Yiannis småleende.
– Jag tycker att största delen av politiken i Grekland slutligen bestäms av EU. Oberoende av vem som sitter i regeringen kommer de inte att kunna göra mycket.
Unionens åtstramningspolitik
Grekland befinner sig inne i sitt femte år av recession. I gatubilden syns stängda butiker och arbetslösheten har stigit till över 20 procent. I en krympande ekonomi med lönesänkningar blir återbetalningen av lån allt svårare. Den offentliga hälsovården har drabbats och det finns brist på läkemedel. Pengar flyttas utomlands medan myndigheterna försöker hitta på nya sätt att driva in skatter; egendomsskatten som sätts på elräkningen är en av de mest kännbara.
Min värdinna, Maria Ioannou, berättar att hon före årsskiftet fick en extra 1500 euro att betala för sin lägenhet. Om hon inte betalar hotar myndigheterna med att stänga av elektriciteten. På sex månader lyftes mervärdesskatten från 19 till 23 procentenheter och bensinpriset befinner sig på samma nivå som i Finland på grund av en höjd bränsleskatt.
– Man ser effekterna av krisen genom att det finns färre trafikstockningar och färre bilar i Aten, berättar Yiannis.
Det diskuteras i Finland och i övriga EU-stater om varför skattebetalarna skall gå med på att stöda de drabbade krisekonomierna. Yiannis anser att frågan kommer till varför EU överhuvudtaget grundades och en hurudan union vi egentligen vill ha.
– Jag tycker att i en union är det rätt att de starka stöder de svagare, men inte genom att strypa dem, ty för tillfället stryps Grekland, säger han.
I en insändare i den lokala tidningen Athens News uttrycker en tysk kvinna sin frustration över att hon som skattebetalare måste stöda de "skattesmitande" grekerna.
– Jag vet inte om vad jag säger är rätt, men man måste fråga sig om till exempel Tyskland, Frankrike, Holland eller Österrike skulle vara så rika i en liten union. Så många av deras produkter och tjänster har sålts och betalats för i Grekland. Men jag förstår hennes poäng, svarar Yiannis.
Statsapparaten
Mycket har talats om problemen inom den offentliga sektorn i Grekland. Yiannis tillhör skaran av kritiker som betraktar den som ineffektiv och korrumperad – en direkt återspegling av det politiska systemet. Dock bör man veta något om Greklands historia för att förstå varför staten och den offentliga sektorn har utvecklats på ett visst sätt.
Den första milstolpen efter militärjuntans fall blir 1981, då socialistpartiet Pasok lett av Andreas Papandreou – fadern till George Papandreou – tog över regeringsansvaret med ett mandat att modernisera ett fattigt land. Greklands inbördeskrig och den konservativa militärjuntan (1967-1974) hade lämnat ett polariserat samhälle. Andreas ekonomiska politik kan tolkas som ett försök att läka såren genom en utvidgning av den offentliga sektorn och en satsning på folkets välfärd.
Den valda politiken hade dock sin avigsida.
– Han kom in i en ond cirkel genom att försäkra sig om att vinna val genom att expandera staten och öka antalet anställda. För att betala dem måste han låna pengar. Dessutom höjde han deras löner avsevärt. En stor del av ekonomin i Grekland baserade sig på en stor offentlig sektor där de anställda hade en trygg och relativt bra inkomst, reflekterar Yiannis.
– Allt detta började [år 1981] och Ny Demokrati fortsatte denna politik då de kom till makten. Offentliga sektorn fortsatte växa och till slut fanns det hela sektorer, hela byggnader, fulla med människor som inte gjorde någonting. Här såddes frön till de problem som vi nu tampas med.
Yiannis syn på statens och den offentliga sektorns problem delas av Eleni Bakaouri – en pensionerad journalist som i flera år följt med Europas utveckling. Hon påpekar dock att byggandet av den moderna nationen Grekland var avhängigt av en expanderande stat. Den privata sektorn förblev ytterst svag.
De åtstramningspaket som trojkan och Greklands förra regering kommit överens om kräver en nedbantning av den offentliga sektorn men båda de intervjuade förhåller sig skeptiska till detta.
– Flera i Grekland tycker att staten är genomrutten och att allt borde privatiseras. Jag är av fullständigt motsatt åsikt. Om ett land skall bli framgångsrikt behövs en stark stat. Den behöver inte vara stor men den måste vara stark, etisk och ha en viss okränkbarhet så att alla spelar enligt samma regler, säger Yiannis.
Eleni anser att det verkliga problemet i det politiska etablissemanget i Grekland är att det inte finns en vilja att ta itu med problemen.
– I Grekland är kapaciteten att handskas med krisen på nollnivå. Ingen jobbar seriöst för att reda ut situationen, säger hon bekymrat.
Problem i sikte
I det grekiska riksdagsvalet får det vinnande partiet 50 bonusplatser i ett parlament med 300 ledamöter. Pasok har förlorat stort på grund av missnöjet med hur krisen har skötts och Ny Demokrati är tvunget att bilda en koalitionsregering. Om de följer sina vallöften kommer de att försöka omförhandla villkoren för det andra åtstramningspaketet – det vill säga be om mera tid.
Alla de intervjuade var av den åsikten att krisen i Grekland kommer att förvärras. Missnöjet med den nya regeringen och oroligheterna på gatorna kommer att växa.
Eleni anser att ett grekiskt uttåg från euron är osannolikt före presidentvalet i USA är över. En störning inom euroområdet har en direkt påverkan på USA – Barack Obama vill inte bära skulden för detta.
