Tarja Halonen och Erkki Tuomioja talade under diskussionstillfället " Miksi Rio+20 on niin tärkeä?" som ordnades av Kepa, Vapaus Valita toisin och Arbetarnas bildningsförbund i samarbete med institutionen för politik och ekonomi vid Helsingfors universitet.
"Rio +20 kommer att utgöra indikatorn på om människosläktet har en framtid"
- Vi har i bästa fall ett par årtionden på oss att anpassa all mänsklig verksamhet på jorden till en ekologiskt, socialt, och ekonomiskt hållbar utveckling. Just nu ser prognosen inte vidare bra ut. Hur som helst så måste vi försöka vårt bästa, sade utrikesminister Erkki Tuomioja inför den globala konferensen för hållbar utveckling Rio + 20 som hålls i Brasilien inkommande vecka.
Bekämpning av klimatförändringen, avlägsnandet av fattigdom och global ojämlikhet, tillgång till vatten, hälsa, utbildning och arbete för alla: Dessa är bara några av de målsättningar som skall behandlas under den tre dagar långa FN-konferensen i Rio de Janeiro som inleds inkommande onsdag.
Utrikesminister Erkki Tuomioja som är med i den finländska delegationen på Rio-konferensen framhåller att utmaningarna är större än någonsin.
- Vi lever i en värld som aldrig tidigare funnits i historien. Vi är tre gånger fler människor på jorden nu än vid slutet av andra världskriget. Att leva och verka i en värld med 7 miljarder människor är en helt annan sak, än att göra det i en värld med några miljoner. Vi har relativt sent vaknat upp och insett att det sätt som den växande befolkningen använt miljöresurserna på inte är hållbart, säger han.
Enligt Tuomioja ser prognosen inte vidare bra ut.
- Det kan hända att de förändringar som våra utsläpp åstadkommit redan nu är oåterkalleliga, såsom klimatförändringen åtminstone delvis är. Hur som helst så måste vi försöka vårt bästa. Rio + 20 kommer att utgöra indikatorn på om det fortfarande finns hopp för människosläktet, konstaterar han.
Den moderna treenigheten – ekonomi, social rättvisa och miljö
President Tarja Halonen som även är representant i den finländska delegationen, håller med om att utvecklingen inte gått i den riktning den borde.
- Vi bör dock utgå från att vi i vilket fall som helst är redo och villiga att förändra riktningen och att vi fortfarande anser det vara möjligt. Det är inte enbart vår möjlighet – utan även vår plikt – att välja en ekologiskt, socialt och ekonomisk hållbar utveckling, framhåller hon.
Halonen har haft delat ordförandeskap i FN:s högnivåpanel för hållbar utveckling, vars slutrapport delvis ligger som grund för de målsättningar man ställt upp för Rio-konferensen. Hon menar att man i slutrapporten på ett nytt sätt betonar integreringen av de olika dimensionerna av hållbar utveckling, det vill säga den ekonomiska, sociala, samt miljödimensionen.
- Ekonomisk tillväxt är fortfarande väldigt välkommen i de flesta delar av världen, men den bör vara socialt rättvis och ta i beaktande de begränsningar som miljön ställer. Tidigare har helheten inte betonats. Jag själv kallar detta för den moderna treenigheten, upplyser Halonen.
Historien orättvis
Halonen berättar att det under panelens arbete från u-ländernas sida uppstått frågor kring om det här åter igen är ett sätt för i-ländernas att skyffla undan den skuld de har i förhållande till andra världsdelar vad gäller förbrukningen av miljöresurser.
- Historien har varit orättvis, men framtiden kommer också att vara orättvis om vi inte kan komma överens om målsättningarna för hållbar utveckling. Det är de allra fattigaste människorna, samt länder som redan nu lider mest och kämpar för sin livsföring, som även i framtiden kommer att drabbas hårdast av klimatförändringen, påpekar hon.
- När det kommer till USA och Europa, så har dessa ett stort ansvar och det måste synas när vi fastställer målsättningarna. Men de snabbt utvecklande före detta u-länderna såsom Kina, Indien, Brasilien och Ryssland kan redan själva med sin verksamhet förstöra världen. De behöver inte längre vår hjälp till det, konstaterar Halonen.
Den gröna ekonomin
Halonen framhåller att det som förenar den norra och södra världshalvans intressen är möjligheterna för den gröna ekonomin att sysselsätta och skapa nya arbetsplatser.
- I framtiden kommer produktionen allt mer att rikta in sig på råvaror som inte påfrestar miljön. Produktionen kommer även att förskjutas i högre grad från varor till tjänster, säger Halonen.
Hon understryker att energipolitik och framför allt förnybara energikällor kommer att vara en central fråga under konferensen.
- Energiproduktionen bör vara sådan att den inte på ett orimligt sätt belastar kommande generationer, såsom kärnkraft gör. Här kan jag inte ge de bästa poängen åt mitt kära hemland, konstaterar hon.
Mänskliga rättigheter en grund för hållbar utveckling
Halonen tror att tillvägagångssätten för att uppnå målsättningarna för en hållbar utveckling kommer att skapa mycket diskussion i Rio.
- Vi ställer människan i centrum. Det är trots allt fråga om människors val, deras konsumtionsmönster, vanor och möjligheter att fatta rätt beslut, säger hon.
- Det är dock viktigt att inse att största delen av jordens befolkning inte har några möjligheter att fatta sådana beslut. Demokrati, mänskliga rättigheter och en rättsstat är en förutsättning för detta och lägger därmed en grund för hållbar utveckling, understryker hon.
Under arbetet med panelens slutrapport har man enligt Halonen lärt sig mycket nytt.
- Under arbetets gång har man insett att inte enbart regeringar, utan även medborgarrörelsen och företagsvärlden spelar en viktig roll i hur snabbt utvecklingen mot en hållbar framtid framskrider. Det är inte bara bindande avtal mellan stater som är lösningen. I det nuvarande samhället sker förändringar inte enbart uppifrån ner, utan det borde komma starkare strömmar även nedifrån upp. Att bilda nätverk och horisontella grupper är viktigt vid sidan om avtalen. Då har de här avtalen större möjligheter att förverkligas i praktiken, säger hon.
Klara realistiska målsättningar
Tuomioja framhåller att det redan från början har stått klart att konferensen i Rio inte kommer att leda till något juridiskt bindande avtal.
- Men målsättningen är förstås att det skulle uppstå ett så starkt politiskt bindande avtal att det skulle ha betydelse, säger han.
I slutrapporten för Rio + 20 skulle Tuomioja vilja se klara målsättningar och en tidtabell över hur övergången till en på allt sätt hållbar ekonomi och förnybara energiresurser skall ske.
Halonen är inne på en liknande linje.
- Jag hoppas på realistiska delmål. På så sätt är det lättare att snabbt bedöma hur vi lyckats, säger hon. Och tillägger sedan: - Samt att var och en skulle dra sitt strå till stacken för att skapa en hållbar framtid.
Tarja Halonen och Erkki Tuomioja talade under diskussionstillfället " Miksi Rio+20 on niin tärkeä?" som ordnades av "Kepa", "Vapaus Valita toisin" och "Arbetarnas bildningsförbund" i samarbete med institutionen för politik och ekonomi vid Helsingfors universitet i början av veckan.
