En het och arbetsdryg vårtermin förestår i riksdagen
Eurokrisen, statsekonomin, kommunreformen och reformerna i försvarsmakten garanterar att riksdagen har en arbetsdryg vårtermin framför sig. Riksdagens arbete i vår kommer naturligtvis också att präglas av höstens kommunalval, startgroparna etableras redan intensivt.
De lagar som har att göra med kommunreformen behandlas inte i riksdagen ännu under våren, men många andra stora frågor står på läsordningen.
Från regeringens sida innehåller listan på lagförslag 125 punkter. Dessutom ges en stor framtidsredogörelse under våren åtminstone om trafikpolitiken.
Eurokris igen
Den europeiska ekonomiska krisen kommer att behandlas på flere nivåer i riksdagen under våren. I mars fattar riksdagen beslut om grundandet av den permanenta krisfonden, med andra ord den europeiska stabilitetsmekanismen.
Regeringen lägger snabbt ett förslag till riksdagen då man nått ett resultat i avtalsförhandlingarna i EU.
Före det måste riksdagen fatta beslut om lagen om den temporära krisfonden, där man specificerar totalsumman av säkerheterna och kapaciteten att utvidga fonden. Vidare får riksdagen i anslutning till lagen redogörelser för principer och risker med säkerheterna och tryggandet av riksdagens ställning i fråga om behandlingen av fondfrågorna.
Till krishanteringen i eurozonen hänför sig också de statsgarantier som utlovats till Finlands Bank för de lånegarantier som Finland beviljat den internationella valutafonden IMF. På toppmötet i Bryssel i december kom man överns om att utöka IMF:s resurser i skötseln av eurokrisen.
YLE-lagen till riksdagen
I vår behandlas frågan om YLE:s finansiering i riksdagen. Paketet innehåller ett förslag om en ny YLE-skatt sdom ersätter det nuvarande systemet med licenser.
I månadsskiftet mars-april behandlar riksdagen ett förslag inom ramen för sparbehoven inom försvarsmakten en reform av värnpliktslagen som skulle förkorta värnplikten med 15 dygn.
Avsikten ärt att i brådskande takt stifta ett så kallat arbetsgivardirektiv som reglerar följderna för arbetsgivarna av att sysselsätta arbetstagare som befinner sig olagligt i landet. Frågan gäller arbetstagare från s.k tredje land. Frågan är brådskande eftersom lagen nationellt borde ha trätt i kraft redan i juli i fjol.
UP/Kari Leppänen
