Jag kan inte tidsbestämma när jag stiftade bekantskap med Asta för första gången, men till en början handlade det om en bekantskap på distans – via lokaltidningen Västra Nyland. I Västra Nyland följde jag med Astas kommunalpolitiska aktiviteter. På basen av tidningsreferaten bildade jag mig en uppfattning om henne. Hon påminde mig om  om Lilla My.

Inför partikongressen har Abl sänt ut en enkät om några av de frågor som kommer att behandlas på kongressen till FSD:s delegater. Svaren publiceras här i den ordning de sänts in.

1. Invandringspolitiken tippas bli ett hett debattämne på kongressen. Hur ser du på den diskussion som förts om SDP:s linje vad gäller arbetskraftsinvandringen och den delrapport som presenterats i frågan? Vilken bör linjen i invandringspolitiken enligt din mening vara?

2. Vilken bör SDP:s linje vara i energipolitiken framöver? Tror du på partiets devis om “Grön tillväxt”?

3. FSD-föreningen i Åbo har lämnat in en motion om att reformera värnpliktslagen så att samhällstjänst införs för alla i årsklassen? Vilken är din ståndpunkt?

4. Samma förening anser att kyrka och stat klart bör särskiljas. Din ståndpunkt?

5. Flere motioner till kongressen efterlyser mera direkt demokrati både i partiet och i stort. Din inställning till bindande folkomröstningar och s.k. medborgarinitiativ?

6. Vilket slag av partisekreterare bör SDP ha? Har du själv någon favorit?

7. Din inställning till SDP:s nej till Nato?

8. Några andra viktiga frågor du vill ta upp på kongressen?

Sixten Lindfors, Kristinestad

1. Stöder helt Eero Heinäluoma.

2. Tror inte på grön tillväxt

3. Stöder inte

4. Kyrka och stat bör åtskiljas

5. -

6. Mikael Jungner

7. Nej till Nato

 

Kari Häggblom, Kaskö

1. Det är viktigt att arbetskraftsinvandringen diskuteras. Jag stöder Eero Heinäluoma och man skall inte förstå honom fel. Det är ju arbetsgivarna som utnyttjar dessa invandrare genom att ha dem att jobba under sämre villkor än de finländare som är fackanslutna. Jag anser att Finland bör ta sitt ansvar då det gäller flyktingar som behöver hjälp.

2. Som välfärdsland behöver vi konkurrenskraftig energi för industrin som ger arbetstillfällen. Detta betyder kärnkraft kompletterat med förnybar energi.

3. Jag tycker det är bra om man får fatta beslut själv i fråga om värnplikten.

4. Kyrka och stat kan gärna särskiljas.

5. Man kan inte ha folkomröstningar i för stor omfattning. De folkvalda som
Fått vårt förtroende kan säkert avgöra dessa frågor. Sedan kan man påverka de invalda med initiativ.

6. En arbetsam, samarbetsvillig, utåtriktad och idérik partisekreterare. Jag vill höra alla innan jag fattar mitt beslut.

7. Jag stöder partiets nej till Nato.

Ulf Lindström, Hangö

1. SDP:s linje är helt på sin plats. Delrapporten är också bra.

2. Jag tror inte helt på den "gröna tillväxten ". Risusavotta.

3. Jag tvivlar. (samhällstjänst)

4. Den tanken stöder jag. (kyrka och stat)

5. Jag stöder tanken på mera direkt demokrati: lyssna på folket. Det är hög tid att partiets höjdare i högre grad börjar lyssna på gräsrötterna.

6. Jag väntar mig att kongressen väljer en partisekreterare som värnar om de traditionella socialdemokratiska principerna,  ideologin och den lilla människan i samhället. Det återstår att värdera de tre kandidaterna.

7. Vi har ingen brådska med i Nato. Däremot borde vi i brådskande ordning kalla
hem våra ynglingar från Afghanistan.

8. Det finns flere frågor. En mycket viktig fråga gäller den privatiseringsiver som pågår i den gemensamma sektorn. Detta med partiets välsignelse??

Nina Wessberg, Raseborg

1. Finland behöver invandring, men samtidigt är det viktigt att se till att vi inte skapar en A- och B-klassens arbetsmarknad.  Redan nu ser vi hur invandrare har svårt att få tag på arbete som motsvarar deras utbildning i hemlandet. Vi har läkare, jurister och ingenjörer som inte får andra jobb än städjobb. Det är resursslöseri att inte ge dessa människor ett arbete som motsvarar deras utbildning. Arbetsgivarna talar redan nu om att den finska arbetskraften är för dyr. Min farhåga är att de vill få hit arbetare som inte känner till sina rättigheter i arbetslivet och därför tar emot jobb under minimilön.
En enorm utmaning för facken blir sedan frågan om ett mångkulturellt arbetsliv. Invandring kan endast berika vårt samhälle.

2. Den förra generationen utvecklade atomkraften. Det är vår generations skyldighet att utveckla de miljövänliga energimetoderna.  Vi täcks inte ge ytterligare avfallsproblem i arv åt de kommande generationerna. SDP betonar solidaritet, det måste betyda även en solidaritet för en hållbar energipolitik. Finland kunde bli en ledande nation angående en grön tillväxt, det gäller bara att tro på att det är möjligt och sedan jobba konsekvent för det.

3. Samhällstjänst  är ett bra sätt att höja allas medvetenhet för det gemensamma samhället. Den får inte bygga på värnplikten, utan kan byggas upp som en helt ny utbildning.

4.  Ingen kommentar. (Kyrka och stat)

5. Demokrati är grunden i hela vårt samhälle. Trots ett väl inarbetat demokratiskt system vill färre människor engagera sig. Jag tror inte man får till stånd mer ”demokrati” genom att ordna fler tillfällen för folk att delta i. I stället borde vi se till att utveckla den demokrati vi har t.ex. inom partier och föreningar. Också skolan borde lära ut mer om demokrati och hur samhället fungerar. Folkomröstningar blir oftast för populistiska, då de som skriker högst får mest utrymme.

6. Vad partiet nu behöver är nytt tänkande på bred front. Partisekreteraren har tillsammans med partiets ordförande en avgörande roll som li8njedragare. Men det är minst lika viktigt att medlemmarna stöder sin partiledning till 100 procent. Vi måste kunna visa upp en enighet utåt. SDP behöver en visionär, en som kan få oss och alla andra att tro på att en förändring är möjlig. En finländsk Obama - Yes we can! Det finns en person som jag vet kan göra det. Mikael Jungner.

7. Ingen kommentar (Nato)

Hildur Boldt, Helsingfors

1. Jag är frustrerad över diskussionen, dels för att saker Urpilainen och Heinäluoma har sagt medvetet missuppfattats eller -karakteriserats, dels för att de schabblat bort chansen att formulera problematiken och lyfta nivån på den offentliga debatten. Jag tycker det är viktigt att ställa också de svåra frågorna, men är besviken över att det gjorts på ett sätt som getts andra chansen att stämpla SDP som populistiskt och invandringsfientligt, för ingendera anser jag att SDP är eller skall vara. Vi har inget att vinna på det.

Jag har inte hunnit läsa delrapporten om arbetskraftsinvandring ännu, så jag vill inte uttala mig närmare om den.

När det gäller partiets invandringspolitiska linje tycker jag det allra först skall göras klart att vi utgår från alla mänskors lika värde och att folk kommer att vandra in och ut ur landet på grund av kärlek, arbete och studier.

För det andra skall det konstateras att det är sunt och naturligt att mänskor söker bättre liv utomlands om de inte ser en framtid i hemlandet. Så gjorde hundratusentals finländare för bara några årtionden sedan. Så länge folk tvingas fly sina hemländer har Finland en skyldighet att ge de som behöver skydd en fristad och att aktivt arbeta mot förtryck och armod, för en fredlig och rättvis värld.

Men samtidigt har vi skyldigheten att se till att vi har resurserna att se till att alla de som bosätter sig här - oberoende av orsak – integreras och kan bli delaktiga i det finska samhället. Vi måste se till att alla som bor i Finland har jobb, utbildning och får det stöd de behöver för att klara sig. Vi måste ha verktyg och resurser att motverka en tudelning på arbetsmarknaden och i samhället överlag.

Det gäller att erkänna att det i flykting-, invandrings- och integrationspolitiken handlar om komplexa och mångfacetterade frågor och många svåra avvägningar, att det inte finns några lätta lösningar. Just därför är det viktigt att de diskuteras öppet, men med utgångspunkt i allas lika värde.

2. I energipolitiken borde målsättningen vara att minska energiförbrukningen och minska användningen av fossila bränslen. Jag tycker inte att SDP med tariffer och andra stöd skall välja ut vilka energiformer man satsar på, utan sätta upp begränsningar och skapa incentiv att utveckla energisnåla lösningar samt ren och effektiv energiproduktion.

Devisen är inte det viktiga, utan de konkreta åtgärderna som ser till att
ökad välfärd för alla skapas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Jag tror att det behövs en stark stat som stöder och styr utvecklingen. Jag tror det finns möjligheter att skapa nya och bättre jobb genom investeringar som gynnar miljön, bland annat inom miljöteknologiindustrin.

3.  Jag stöder motionen om samhällstjänst. Det finns inte skäl att behandla män och kvinnor olika.  Jag tycker vi borde utveckla en medborgartjänst som utgår från en bred säkerhetsuppfattning, som förutom traditionell värnplikt skulle ha vapenfri medborgartjänst. Den vapenfria medborgartjänsten kunde innefatta civil krishantering, förstahjälp, bekämpning av miljökatastrofer samt andra uppgifter som hänför sig till omsorg och allmän samhällsnytta.

4. Jag stöder motionen om särskiljande av kyrka och stat.

5. Jag stöder möjligheten att ta till medborgarinitiativ för lyfta upp frågor på den politiska agendan. Men tycker man skall vara mycket återhållsam i fråga om att ordna folkomröstningar.

6.  Jag anser att vi nu framför allt behöver en partisekreterare som satsar på organisationen. Som skapar möjligheter och sporrar alla dem som fungerar inom rörelsen att tillsammans jobba målmedvetet och effektivt. Som jobbar för att göra det lätt att komma med och påverka.

7. Jag ser för närvarande inte någon anledning att gå med i Nato.

Mika Helander, Esbo

1. Den arbetsgrupp som leds av Maarit Feldt-Ranta har kommit med ett delbetänkande om invandringsfrågan, vars synpunkter jag omfattar speciellt med hänsyn till behovet att reglera arbetsvillkoren och andra arbetsmarknadsfrågor. Däremot har jag haft problem med språkbruket bland ledande socialdemokrater i frågan och hoppas att man undviker dylika klumpiga formuleringar i fortsättningen. När partiets linje formuleras, bör man integrera invandrarna själva, forskare och andra experter och intressenter i programarbetet, istället för att endast anlita politiker. Partiets linje kan bygga endast på en faktainriktad humanism och internationell solidaritet.

2. Grön tillväxt är definitivt en central ansats till energifrågorna, miljöfrågorna och till industri- och ekonomiska politiken. Den fortsatta, kraftiga utbyggnaden av kärnkraft försvårar – trots rispaketen och de överenskomna åtgärderna att främja förnyelsebar energi – en organisk framväxt av förnyelsebara energiformer. Det behövs också en inhemsk hemmamarknad för att exempelvis vindkraftsindustrin skall kunna infria löftena om idustriell tillväxt och ökad sysselsättning.

3. Jag delar åbobornas uppfattningar i frågan. Jag vill också betona vikten av en mjuk säkerhetsdoktrin, där värnplikten utgör endast ett alternativ bland många möjligheter att genomföra samhällstjänst. Valet av tjänstföringsform bör vara upp till respektive tjänstgörare.

4. Samma åsikt.(kyrka och stat)

5. Jag stöder varmt alla initiativ för att utöka medlemsdemokratin och medborgerligt inflytande. Dessa är i själva verket en överlevnadsfråga för politiken och ett sätt att undvida att det politiska systemet blir självförsörjande!

6. Vi behöver en partisekreterare som behärskar politisk kommunikation. Jag har samarbetat med Jungner i tiderna i studentpolitiken och är övertygad om hans kapacitet.

7. Samma åsikt. Om inte neutrala länder som Finland och Sverige skulle existera, så skulle man vara tvungen att uppfinna sådana. Nato medför inget gott för Finland.

Linda Holm, Korsholm

1. För närvarande har vi lågkonjunktur i Finland, och i nuläget ser jag ingen orsak till en ökad arbetskraftsrelaterad invandring. Jag håller således helt med det man kommit fram till i delrapporten, arbetskraftsinvandringen bör motsvara behovet av arbetskraft, och jag är också oroad över att det kan bli en A- och B-marknad, som det talats om.

För övrigt bör vi vara positivt inställda till invandring, i framtiden kommer vi säkert att behöva fler arbetstagare och skattebetalare.

2. Jag anser att partiet bör ha en positiv inställning till alternativa energiformer. Jag är ingen vän av kärnkraft och motsätter mig delvis utbyggandet av kärnkraft. Jag kan dock se det som ett alternativ på kort sikt innan man hunnit bygga ut alternativa energikällor.

Miljövänliga alternativ bör alltid undersökas noggrant och övervägas i varje beslut där det är möjligt.

3. Jag understöder förslaget (om samhällstjänst för alla) om att vidare undersöka huruvida det vore möjligt. Jag är således positiv till förslaget med följande kommentarer:

Männen/pojkarna skall göra värnplikt för att kunna försvara fosterlandet i krig. Naturligtvis hoppas jag att de aldrig behöver använda sina kunskaper, men skulle det bli ett krig och väldigt många sårade behövs också personer (kvinnor) som kan ta hand om sårade soldater.

Det är en orsak till att jag tycker att kvinnor/flickor skulle kunna göra samhällstjänst inom vården, tex få en utbildning i krishantering och första hjälp. Krishantering kan också behövas eftersom ett krig inte bara innebär fysiskt lidande.

En annan tanke jag har om varför jag stöder förslaget är att alla människor borde erbjudas kunskaper i första hjälp. Förutom en utbildning kunde man även göra samhällstjänsten på något sjukhus (naturligtvis som praktikant utan eget ansvar, inget utdelande av mediciner eller annat som kan riskera patienternas liv), eller åldersdomshem. Att helt enkelt finnas till för åldringarna, som behöver någon att prata med. Det om något skulle säkert vidga vyerna för ungdomarna, och knappast vara till skada.

Hur samhällstjänsten skall utformas är något man inte kan ta ställning till idag, men det skall i varje fall inte handla om obligatorisk värnplikt för alla. Samhällstjänsten kunde även utföras på andra platser. Det borde vara möjligt att själv kunna välja ett område man är intresserad av. Kanske också som ett hjälpmedel att få in foten i någon bransch. Det är ju svårt för ungdomar att få kontakter till näringslivet idag.

Jag motsätter mig helt kritiken om att ”kvinnor föder ändå barn och missar några år i karriären”. Att föda barn är ett eget val, och det kan inte enligt mig jämställas med militärtjänstgöringen. Samhällstjänsten skulle antagligen utföras direkt efter yrkesskolan/gymnasium när flickorna inte ännu kanske vet vad de vill, har svårt att få jobb, kanske behöver fundera ännu vad de vill göra i livet. Som ett ”mellanhalvår”. Få kvinnor idag får barn före 25 års ålder. Det skulle också kunna ses som ett lite längre sommarjobb. Ingen har heller klagat på att pojkarna inte kommer ut i arbetslivet tillräckligt fort pga värnplikten.

4. Jag ser inte i det här skedet någon orsak till att kyrkan och staten skall skiljas åt.

5. Folkomröstningar kan säkert fylla sin funktion i vissa frågor, men för övrigt tycker jag att systemet fungerar bra som det varit hittills.

6. De viktigaste egenskaperna är enligt min mening organisationsförmåga och språkkunskaper. (Framför allt svenska). Jag har tyvärr inte själv hunnit träffa någon av kandidaterna och kan därför inte riktigt ta ställning till någon favorit.

7. Jag har alltid varit av den åsikten att Finland inte skall gå med i Nato.

Mikael Hiltunen, Åbo

1. Jag tycker att invandringen kan vara en stor möjlighet för Finland om vi hanterar den rätt. Vi får däremot inte godkänna att arbetsgivare utnyttjar utländsk arbetskraft. Det får inte uppstå A och B klassens arbetsmarknader, där olika villkor för arbete råder. Arbetsskyddsmyndigheterna behöver mera resurser till övervakning av arbetsvillkoren och föreskrifterna för utländska bemanningsföretag måste skärpas. Med tanke på samhällsmoralen är det viktigt att medborgarna känner att de kan lita på att arbetsvillkoren är lika för alla arbetare i Finland. Det förebygger också misstron mot utlänningar överlag.

Den s.k. behovsprövningen av arbetskraft utanför EU/ETA området får inte avskaffas. Det är bra att det finns en mekanism för att reglera arbetskraftsinvandringen när arbetslösheten är hög i Finland. Invandringen från EU-länder kan vi naturligtvis inte påverka.

2.  Jag tror att Grön tillväxt kan vara ett bra framtidsrecept för Finland. Ur den gröna energibranschen kan nya tillväxtgrenar växa fram. Speciellt stora möjligheter ser jag då det gäller vindkraften och energisparande.

Jag anser att energilösningarna ska ses som en helhet. Vi måste i första hand spara mera energi, i andra hand utveckla de förnybara energikällorna och i tredje hand bygga ut kärnkraften. För att ersätta energiimporten från Ryssland och för att bli av med förbränningen av kol, behövs ett nytt kärnkraftverk. Kärnavfallet är ett problem och därför är utbyggnaden av kärnkraften i dagens läge inte en långsiktig lösning.

Det är viktigt att poängtera att hållbar utveckling vid sidan om den ekologiska biten också har en social dimension. Vanliga löntagare ska inte behöva bära det tyngsta ansvaret för genomförandet av miljöpolitiken.

Jag har svårt att förstå varför vi borde utöka förbränningen av träflis med så kraftig subventionering som regeringen föreslår. Luftkvaliteten försämras, jordmånen utarmas och priset för virke stiger med detta beslut. Det är långt ifrån miljövänlig eller helhetsekonomiskt fiffig politik att bränna vårt gröna guld. Kvistpaketet blir också dyrt för skattebetalarna.

3. Jag stöder min förenings motion.(samhällstjänst) Det finns goda skäl att bredda på den nuvarande värnplikten. Det är emellertid viktigt att huvudfokus i tjänstgöringen fortsättningsvis är att trygga försvarsmakten behov.

4. Som en kristen socialdemokrat anser jag att alla trossamfund ska behandlas lika i Finland. Staten har ett ansvar för att bevara och vårda kyrkorna och gravgårdarna. Jag tycker emellertid att det är viktigt att skolväsendet för det lutherska religiösa kulturarvet vidare.

5. Till den representativa demokratin hör att de folkvalda även har ett mandat att fatta beslut som kommer på den politiska dagordningen. Jag har däremot ingenting mot att opinionsbildande folkomröstningar ordnas oftare.

6. En person som kan locka fram den potential och skaparkraft som finns på det socialdemokratiska fältet och i programarbetet. Partisekreteraren måste ha ledarerfarenheter från tidigare och vara färdig att utnyttja nya kampanjmetoder.

7. Finland har ingen militärteknisk eller försvarspolitisk nytta av ett Nato-medlemskap. Finlands partnerskap med Nato inom fredsbevarandet är en naturlig del av vårt internationella samarbete.

Efter en lång tids sjukdom avled Holger Grönroos den 6 maj på Borgå sjukhus där han vårdades de sista 5 månaderna. Torparsonen från Pernå var vid sitt frånfälle 86 år. Holger var en genuin gentleman som privatperson, vän och arbetskamrat. Med sitt mångsidiga samhällsintresse som ömmade starkt för de svagas rätt till drägligt liv gjorde han under en mycket lång tid betydande insatser i kommunala förtroendeuppdrag. I dessa sammanhang representerade Holger Grönroos socialdemokraterna vilket han ansåg vara helt naturligt med tanke på sin härkomst. Han ville inte svika sina fäders kamp för brödet. Med sina 35 år som kommunalfullmäktiges vice ordförande bevisas vilket stort förtroende han även åtnjöt över partigränserna.

När vännen Ella Björkman besökte Holger på sjukhuset under hans sista levnadsveckor blev han så glad, trots att han då redan var mycket svag, att han satt en hel timme på sängkanten och berättade om gamla minnen. När det gällde knepiga beslut i kommunala sammanhang brukade han säga: ” Nå hörni pojkar, nu skall vi besluta så att vi också täcks gå ut härifrån”.

I arbetet för brödfödan var Holger Grönroos starkt engagerad i jordbruksarbete, han sade själv att det omfattade allt från vallpojke till förvaltare. Under hela 30 års tid ledde han arbetet som förvaltare på Tervik säteri. År 2000 visade han även sin litterära förmåga när han skrev en berömvärt berättande bok om vardagslivet och sin långa tjänst i ”I herrgårdens skugga” .

Kyrkan och dess innehållsrika verksamhet låg även Holgers hjärta nära. Även här var hans förtroendeuppdrag många och långa. Kyrkans verksamhet var en del av hans liv. Här kom även hans stora passion sången väl till sin rätt.

När Krigsveteranföreningen i Pernå efter en del  stridigheter bildades, gick även Holger Grönroos plikttroget med. Men så länge striden gällde bildandet av två föreningar i Pernå ville han inte vara med. ”Ty det är obegripligt att strida i fredliga förhållanden” var hans åsikt. När sedan enighet nåddes och föreningen bildades valdes Grönroos till ordförande.

Även Veteranmuseet i Pernå tillkom med Holgers omtanke och vårdande hand. Det invigdes på Självständighetsdagen 1997.

De sista sju åren bodde Holger Grönroos med sin trolovade Runa Stjernberg på Emsalö. Vi hade en fantastiskt innehållsrik och hjärtevarm tid tillsammans, med många gemensamma intressen och givande samtal, säger Runa med sorg och saknad i rösten.
Många är vi Holgers vänner som känner detsamma.

Per-Erik Johnsson.
Lovisa

Intressebevakningen i pensionsfrågorna var temat då Karis svenska pensionstagare höll sin traditionella vårfest med kollegerna i Ekenäs nyligen.

Man möttes på restaurang Båssa Nova där lunch intogs, samtidigt som värdföreningen, under ledning av ordförande Harding Lindholm, hade ordnat med en del underhållning i form av dragspelsmusik och allsång och lotteri. Ett sjuttiotal medlemmar från respektive föreningar medverkade och alla tycktes trivas med gemenskapen.

Rauno Kousa från förbundets styrelse informerade om verksamheten och aktuella planer i styrelsen. Han berättade att en aktiv medlemsvärvningskampanj som försiggår redan till slutet av mars  gav ett bra resultat med c:a 3300 nya medlemmar.

Vidare berättade Kousa om de olika pensionärsorganisationer som finns i vårt land. Han konstaterade att alla pensionärsorganisationer har samband med respektive partier och deras storlek återspeglar också partiernas medlemsantal. Eläkeliitto (centern) c:a 124.000 medlemmar, Pensionstagarnas centralförbund (SDP) 53.000 medlemmar, Eläkeläiset (vänsterförbundet) 42.000 medlemmar, Kansallinen senioriliitto (Samlingspartiet) c:a 22.000, Svenska pensionärsförbundet (SFP)  c:a 18.000  och Kristliga förbundets c:a 6.000 medlemmar.

Kousa berättade om pensionstagarnas intressebevakningsfrågor. När det gäller pensionens storlek, konstaterade han att man kommit  så långt att det fr.o.m. 1.3.2011 kommer att finnas en s.k. garantipension, som betyder en pension om 685 € per månad i minimum. Han berättade ytterligare om den aktuella lagstiftningen rörande äldreomsorgslagen och hemkommunslagen. Han redogjorde också för Sata-kommitténs arbete och kommitténs förslag i frågor som berör anhörigvården. Efter inlägget avtackades Rauno Kousa för den intressanta informationen.

Det gemensamma mötet var enigt om att vi bör träffas ett par gånger om året, och nästa träff blir i Karis i höst. Karisföreningens ordförande Bertel Sundman tackade för gästvänligheten och den goda maten, och han konstaterade att platsen för tillfället var trivsam med närliggande havsmiljö.

Veikko Wigren