Publicerad 08.07 23:39
Och så Skarven igen….
Publicerad 29.04 22:10
Raseborgs gymnasium - Raaseporin lukio
Ett sk ”tvåspråkigt” gymnasium är ingen ny idé. Den prövades bla i Karis på 1990-talet som tjänstemannainitiativ (bildningschef Tita Rinnevaara), men förföll i brist på politiskt understöd. Någon omfattande debatt hann inte heller uppstå.
Det som samlingspartiets och KD:s fullmäktige nu för fram har som mål att öka Raseborgs stads attraktionskraft med hjälp av tvåspråkigheten. Man vill skapa ett elitgymnasium på en högre nivå än de tre nuvarande gymnasierna.
Initiativet förefaller dock dödfött av flera orsaker:
- nationalitetspolitiskt utgör undervisningsväsendet/skolorna på det egna språket en av de absoluta grundstenarna i ett två - eller flerspråkigt land. I synnerhet för en minoritetsgrupp typ finlandssvenskarna. Därför kan man gå i skola och utbilda sig på något av nationalspråken (svenska eller finska) i dethär landet. För svenskspråkiga är valmöjligheterna visserligen betydligt färre på högskole -och universitetsnivå, men dock ganska tillfredsställande. Det finns inga planer att ändra på dethär grundsystemet på riksnivå även om man i vissa kommuners förvaltningsreformer (t.ex. Åbo) av okunskap håller på att försvaga kulturautonomin.
- initiativtagarna räknar med att privata fonder typ Suomen kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden skulle gå in med betydande resurser i projektet. För Sv kulturfondens och de övriga finlandssvenska fondernas del är det sgs omöjligt pga deras karaktär och ägoförhållanden. Och det borde initiativtagarna känna till - alla antaganden om något annat tyder på okunskap och inkompetens.
- det är också politisk inkompetens att tro att Raseborgs stad skulle överlåta sina gymnasierättigheter till en privat stiftelse och ett aktiebolag samt medverka i dess investeringar på ca 20 miljoner euro.
- initiativet respekterar inte de starka traditionerna som finns bakom nuvarande Karjaan yhteiskoulu (finska högstadiet) och Karjaan lukio. För den finskspråkiga befolkningen i Karis och Pojo har dessa skolor ett mycket stort symbol -och identitetsvärde. I det tilltänkta Raseborgs gymnasium skulle de finskpråkiga utgöra endast en dryg tredjedel (åtminstone för en lång tid framöver).
För att befrämja tvåspråkigheten i Raseborg behövs inte ett nytt gemensamt och privat gymnasium. I stället kunde staden med kraft utveckla ett tvåspråkighetsprogram som gör det möjligt att elever på alla stadier i de kommunala skolorna lär sig att umgås och tala över språkgränserna. Till det behövs också åtgärder "uppifrån" eftersom det nuvarande revirtänkandet inom stadens skolor utgör ett hinder för sådana förändringar.
Mitt intryck av initiativet som samlingspartiets två och KD:s ena fullmäktige har gjort är att det är ett av deras försök att höja sin profil i Raseborgs kommunalpolitik. Där har ju inte minst samlingspartiet fått kritik för att hålla låg profil inom det borgerliga blocket som bildades under SFP:s ledning efter senaste kommunalval. Inför den stora allmänheten är det lätt att bygga upp luftslott som man egentligen inte har för avsikt att förverkliga. När de sedan raseras av politiska motståndare är det också lätt att få sig själv att framstå som framstegsvänlig martyr och alla andra som konservativa förändringsmotståndare
Dethär gymnasieinitiativet kommer att vandra genom bildningsnämndens och stadsstyrelsens behandling tills det slutligen kommer till fullmäktige för avgörande. Förhoppningsvis åtföljs processen av en livlig debatt om utvecklingen av stadens skolor.
Publicerad 25.07 10:26
De arbetar för att montera ned den nordiska modellen!
I juni hade Europeiska rådet möte och beslutade att varje regering nu får bestämma själva hur fattigdom ska definieras och mätas och att nationella prioriteringar ska styra. Bland annat den svenska borgliga regeringen har drivit på för detta. Det betyder i praktiken att man nu ersätter den tidigare gemensam definition som var baserad på oberoende forskning. Professor Lena Sommestad skriver i DN: Beslutet på Europeiska rådets junimöte har två allvarliga konsekvenser. För det första ersätter politiskt godtycke en gemensam definition baserad på oberoende forskning. Detta är ett allvarligt angrepp på en upplyst, kunskapsbaserad politik. För det andra har EU inte längre något fattigdomsmål som inbegriper ojämlikhet. För mig visar detta en av de skillnader som finns i politisk grundsyn på en borgerlig och en socialdemokratisk politik. Frihet för den som har resurser och kan ta för sig eller solidaritet och så små klyftor som möjligt. Att mitt i en djup ekonomisk kris skapa förutsättningar för regeringar att osynliggöra att klyftorna ökar mellan människor är ett steg i att överge den nordiska modellen där social sammanhållning är en grund. Det är ett sätt att osynliggöra att politiken syftar till att göra de rika rikare, övriga får skylla sig själva. Mycket av den borgliga politiken bygger på att alla ha samma förutsättningar, det handlar bara om att ta för sig. Det är både cyniskt, men också farligt. Den nordiska modell har visat sig vara en fantastisk framgångsmodell både för företagande och rent socialt även om man hela tiden måste granska systemet kritiskt och det hela tiden finns förbättringar att göra.
Publicerad 20.06 16:43
Ekenäs och Jakobstad Popkalasen.
Har YLE haft kontrakt med arrangörerna för ovanstående evenemang, och ur mycket reklampemgar betalar arrangörerna för den reklam som YLE gjort i veckor för ovanstående konserter? Alla känner till att biljettintäcterna varit rätt betydande för dem som besökte konserterna. Frågan blir därför att det finns en massa föreningar som arrangerar evenemang och då borde YLE vara konsekvent och ge alla föreningar samma förmåner? Jag skulle förstå understödet om vinsten skulle gå till några allmännyttiga ändamål, men annars inte. Eftersom Yle är en samhällsägd institution, så är principerna mycket viktiga. Är mycket tacksam för svar.
