Insändare Publicerad 14.07. 11:38
Cristian Forsberg skriver i fredagens Västra Nyland (9.7) om Elias Orvomaa, den nya chefsläkaren i Raseborg, och dennes uttalande om att det som skrämmer folk mest är tvåspråkigheten i Raseborg. Han skriver vidare "vad är det för "newspeak” (nyspråk)? I det svenskspråkiga Raseborg är väl en svensktalande läkare inget att orda om.”
Så kan man väl säga om man vill, men rikssvenska läkare är säkert inte en bra lösning, eftersom de patienter som besökt dem vet att dom inte kan finska. Detta anser jag vara ett problem. Det är många samtal jag får av finska patienter som har behövt tolk när de besökt läkare, också i HVC Karis. Svenska språket är i och för sig en bra sak, men en examinerad läkare i Finland som har akademisk examen torde säkert också förstå svenska.
Att man i VNS alltid påminner om att man måste kunna svenska är en sak som motiverar Orvomaas inlägg därför att när finskspråkiga kontaktar sjukhuset så kanske mången finskspråkig inte alltid känner sig hemma. Min övertygelse är att vi behöver läkare här i Raseborg, som behärskar våra språk.
Vi svenskspråkiga har en benägenhet - i synnerhet i den här landsändna - att fjärma oss från finskan. Om vi vore lite mer toleranta för båda språken, så kunde vi också få mera förståelse för vårt modersmål. Man kan så bra följa upp radio Vegas program, där man mest spelar engelska och svenska låtar, men aldrig finska låtar. bara som ett litet exempel.
Om en försäljare i Svartå kiosken sen inte kan svenska, så är det att beklaga, men om hon inte kan så måste man också acceptera. Det stjälper ännu ingen. Men att börja filosofera om våra rättigheter är onödigt, för grundlagen är så skriven att den bör ge vägkost för oss allesamman.
Veikko Wigren
