Insändare Publicerad 04.05. 09:52

Stödpaketet till Grekland rör upp känslor regeringen har samfällt gått in för linjen att stöda landet med lån för att undvika att landet går i konkurs. Konsekevenserna är dramatiska, eurons värde sjunker och hela euroområdets ekonomiska trovärdighet undergrävs.

Finland var själv i en motsvarande situation i början av nittiotalet. Inte lika katastrofal men vi var defacto på väg mot en nationell konkurs. För att få trovärdighet från euroländerna och stöd så blev Finland tvunget att sanera sin offentliga ekonomi och vidta sura inbesparingsåtgärder.

Bedömmare gör idag analysen att flera EU-stater kring Medelhavet är på väg in i samma spiral. Korruption, ineffektiv förvaltning och felaktig styrning av kapitalströmmar har gjort att man inte haft en realistisk uppföljning av ekonomin. Man har med andra ord levt på skuld tills väggen kommit emot.

Kritik förs mot Finlands egen regering för de enorma summor som nu ska uppbådas. Sannfinländarna förnekar sig inte som populistiskt missnöjesparti och piskar upp en ryggradskänsla många har att den som ställt till det för sig minsan också ska reda upp efter sig. Något som nationalistiska och populitiska partier är duktiga på -eftersom de utgår från att ”vi är ju så mycket bättre än vad de är”

Sanningen är väl nog den att regeringen inte är helt ute och cycklar, mellan pest och kolera så måste man utgå ifrån att den nog tar den lösning som orsakar minst problem för såväl euroområdet som Finland. SDP:s Heinäluoma är starkt kritisk mot paketet och det kommer säkerligen att få en ordentligt mangling i riksdagen.

En konsekvens som säkert detta kommer att föra med sig är en noggrannare centralstyrning av EU-ländernas ekonomi från Bryssel. På gott och ont förstås, men jag tror att vi som är vana med en mycket precis och krävande förvaltningskultur kommer att bli vinnarna i det ”discpiplinära” paket som med all sannolikhet förbereds av tjänstemännen i Bryssel.

Steven Frostdahl